Det kan tyckas underligt att jag, som nog anses vara en väldigt social person, faktiskt kan klara av att vara ensam hela dagarna. Helt allena strosar jag runt här – ja när jag inte dansar då – pillar lite med datorn, packar något eller målar på någonting. Ibland pratar jag i telefon förstås, det går ju inte att avskärma sig helt – man måste ju liksom interagera med omvärlden om man vill nå ut med sina produkter och tjänster.
Så där flyter dagen på och inte en endaste gång känner jag mig ensam. Nej, ska jag vara ärlig så njuter jag mest hela tiden! Fast ensam och ensam. Alltså jag har ju mig själv här att prata med. Me, myself and I. Vi har ganska bra samtal faktiskt. Vi är oftast överens. Men vi kan jobba åt olika håll ibland, det är ju opraktiskt så klart. Samtidigt är det ju kreativt att ha en liten arbetsgrupp att utvecklas inom.
Att kreativa människor ibland är snurriga är ju inget nytt. Enligt forskarna finns det tre karaktärsdrag som är nödvändiga för att det vi kallar kreativitet ska uppstå: Plasticitet, Divergens och Konvergens. Vidare kan man läsa att plasticitet är en förutsättning för det kreativa arbetet, medan divergens och konvergens behövs samtidigt som de strider helt mot varandra. Psykologen Mihaly Csikszentmihalyi anser till och med att kreativa individer inte bör betraktas som en person utan flera! *
Inte konstigt att att det blir lite rörigt ibland. Men vi har det bra ändå – me, myself and I.
*Utdrag ur text från Realize.se: http://realize.se/2015/01/varfor-ar-kreativa-manniskor-sa-snurriga/
Jag håller med, det är skönt att vara ensam och trots eller kanske därför att man är en social person så är det viktiga dagar!
Kan du berätta lite mer om karaktärsdragen?
Plasticitet kan jag föreställa mig vad det handlar om, då jag känner till en del om den ”plastiska hjärnan” men de andra begreppen vill jag veta mer om!
Så kan det vara Barbro! Jag tror också att det i mitt fall är en mognadsgrej, jag har inte samma behov av bekräftelse längre, är mer trygg med mig själv. Jag tror hur som helst att det är bra med lite ensamhet ibland!
Du kan läsa mer om karaktärsdragen om du följer länken som ligger sist i texten (det kursiva).
Jag känner verkligen igen mig i att jag trivs med att vara själv, att ”bara vara”, vilket inte är alla förunnat. Tyvärr är det alltför sällan det blir så av olika skäl. I ett utåtriktat och socialt liv, där kontakten med nya människor är min livslust, är det viktigt att också stänga av helt ibland. Att lyssna inåt på sig själv och även invänta svaren …
PS. Mycket intressant information om vad som krävs för kreativitet, jag känner igen mig där också. 😉
Det är nog säkert så att de allra flesta av oss har mer eller mindre drag av både det ena och det andra. 😉
Och att en del mindre sociala kanske får sin kraft från en egen stund med en god bok. Jag är precis som du – jag får kraft och energi från att vara med andra människor. Och det är en svår balansgång – för den egna stunden är nog så viktig även för oss. Eller vad tycker du, Christina?