Reportage

Alldeles perfekt ringde Mats Ljungqvist från Kungsbacka Posten och frågade om han fick komma och göra en intervju med mig. Förvisso hade jag ju en del att stå i inför Öppen ateljé som jag passar på att ha samtidigt som Konstrundan i Halland pågår – men självklart tackade jag ja. När det sedan visade sig att den skulle publiceras på lördagen alltså under pågående konstrunda, ja då kunde jag nog inte bli gladare. Trodde jag, tills de första sms:en med gratulationer började trilla in på lördag morgon. Det visade sig att artikeln fick mer utrymme än jag kunnat drömma om – största platsen på förstasidan och dessutom nästan ett helt uppslag inne i tidningen!

Kul att få hjälp att sprida min konst. Och att se sig själv i affären var lätt förvirrande. Oj, vad jag hoppade högt när jag senare under veckan fick syn på mig själv i tidningstället! 🙂
Nåväl, det var väl mina ”five minutes of fame”. Kan säga att det inte påverkade mitt liv så där direkt, men är övertygad om att det är bra att synas lite här och där. Hur ska någon annars veta att mina saker ens finns? Och hur ska de då ta ställning till om de gillar det eller inte?
Så jag gnetar på, ett litet steg i taget. Allra oftast är jag så tacksam och lycklig över att få göra det jag allra helst vill, ibland är jag dödens trött på att behöva sälja, bokföra, tvätta penslar (så jädra tråkigt!) och marknadsföra mig själv och ibland längtar jag till och med efter ett alldeles vanligt jobb (särskilt den pålitliga lönen om jag ska vara ärlig) men det brukar gå snabbt över.

Här kommer själva artikeln, något korrigerad mot tidningstexten för att användas på webben:

Karin lever livet med konsten

För fyra år sedan lämnade hon yrkeslivet. Sedan dess fyller Karin Frick Stenum sina dagar med att måla.– Jag har alltid varit kreativ och jag ser bilder överallt, säger hon.

Karin tar emot hemma i familjens hus i Frillesås, beläget bara ett par genuina stenkast från havet och med en bedårande utsikt. På övervåningen finns hennes arbetsrum och runt om i huset både står och hänger stora oljemålningar från Karins penslar.

I dag jobbar hon bara med konsten och med att måla, ”ett år i taget, ett gemensamt familjebeslut”, förklarar hon. Hon arbetar helst i olja, men också i akvarell, och inspiration får hon överallt – från naturen, i samspelet mellan människor, i det vardagliga.

Beslutet att sadla om kom för fyra år sedan. Då blev hon uppsagd när företaget hon arbetade på behövde skära ner. Karin växlade ut och tänkte först starta eget i reklam och marknadsföring.

Men snart tog den kreativa sidan över.

– Jag har alltid målat, och när jag såg att det fanns fortsättningskurser i måleri på Löftadalens folkhögskola skrev jag in mig, berättar hon.

”Jag ville måla”

Bara två månader in på terminen kunde Karin inte få nog.

– Jag kände att ‘jag vill inte jobba, jag vill måla’, skrattar hon.

Den första utställningen gick över förväntan, och sålde i princip slut.

– Ja, jag fick jättefin respons och massor av pepp i sociala medier.

Men under utställningen upptäckte Karin också något annat.

– Det var att så många tyckte om samma tavla. En del blev ledsna och sa ‘vad synd att den redan är såld’, minns Karin.

Det födde idén att sätta upp två spår i verksamheten. Vid sidan av jobbet med att måla de stora oljedukarna har Karin börjat trycka upp några utvalda motiv. Somliga blir signerade konsttryck och del av en begränsad upplaga, andra hamnar på brickor och konstkort, eller till och med på t-shirts.

– I de fallen behåller jag oftast originalen, förklarar Karin som sköter nästan all marknadsföring via webben och sociala medier.

Hon signerar sina verk ”Frickum”, en sammanslagning av de två efternamnen.

Motiv från naturen

Motiven hämtas inte sällan från naturen och vandringar längs stranden och havet, ”där finns en harmoni alldeles av sig självt”, förklarar Karin.

– Jag kan gå in i mig själv totalt när jag målar. Det är ro, harmoni och lycka, jag landar i mig själv. Och jag gillar att arbeta igenom en idé – från tanke till färdig produkt. Jag upplever samma härliga känslor igen när jag ser på mina saker i efterhand, säger hon.

I backspegeln ser hon att lusten och kreativiteten alltid funnits där. Första jobbet var frisör, en karriär som följdes av utbildning och arbete inom reklam, marknadsföring och webb-design.

– Det har alltid funnits en skapande och kreativ sida där, även om den gick fram och tillbaka under åren, minns Karin.

Under intervjun återkommer Karin ständigt till den hon kallar ”sin styvmamma”, pappans nya hustru Eva och som genom åren blev en allt viktigare mentor för Karin.

– Eva hade ett genuint intresse för människor och var på många sätt och för många människor en räddande ängel. Hon hade förmågan att alltid uppmuntra och stötta. Dessutom delade hon mitt intresse för färg och form, oavsett om det handlade om frisyrer, mode, inredning eller konst. 

Nu är det fem år sedan Karin och hennes familj förlorade Eva till cancern och saknaden men också tacksamheten är stor.

– Det vi upplevt tillsammans, det vi fått och lärt av varandra försvinner aldrig. Det har vi alltid kvar. Eva var en kärleksfull mentor och samtidigt modig och orädd. Hon har lärt mig att våga tro på det jag gör, säger Karin.

Vill vässa sitt cv

Just nu jobbar Karin hårt med att få in en fot på fler jurybedömda utställningar, ”vässa sitt CV” som hon kallar det och parallellt med det bygga upp både företag och varumärke. Så när de utvalda konstnärerna i Hallands konstrunda under helgen höll öppet hus för besökare, passade Karin på att öppna sin dörr också. Hon bor strategiskt mellan de två mer erfarna Frillesås-konstnärerna Eva Bengtsson, keramik och Elisabeth Dahlgren, som målar i akryl.

– Alla är välkomna att titta in, i väntan på att jag kommer med i Konstrundan på riktigt, skrattar hon, men tillägger:

– Självklart är målet att bli antagen till Konstliv Halland och få vara med i gänget. Jag hoppas att jag snart lyckas!

 Text och bilder: Mats H Ljungqvist

 

Kika gärna in på Kungsbacka Posten och varför inte teckna en prenumeration om du är lokalt boende? www.kungsbackaposten.se